Springer iväg? + no vrål :)

Ebba är verkligen superduktig på möten ... jag har henne t.o.m. lös då vi går (jag tycker hundar mår bäst av att vara lösa) och då det kommer någon så stannar jag henne och hon får gå vid min sida. Jag säger 'gå här' och det fattar hon, hon går verkligen 'här'! Men så fort man passerar de mötande så springer hon fram en bit? Fattar inte hur jag ska lära av det ... får väl dra ihop mina hundvänner o träna sånt! Väldigt viktigt ju. Inte vill jag att min hund ska springa fram innan jag sagt varsågod, om jag beordrat 'gå här'.

Kollar ju ofta på 'Dog Whisperer', tycker han har liiite väl hårda metoder för min del, men en sak har jag anammat. Han är ju en väldigt säker person och visar det för hundarna. Han spänner sig inte vid hundmöten, osv. Han låter på ett speciellt sätt, typ 'tsst' om det är ngt han inte vill att hundarna ska göra.
Ebba vrålar ju rätt ut av vissa saker, ex. traktorer, presenningar, lakan som hänger på sträck ... vi gick förbi en traktor härom dagen o hon började morra dovt, jag sa 'tsst'-ordet nästan innan hon började morra (har lärt mig hennes signaler) o hon slutade på en gång! Hade hon fått fria tyglar hade hon vrålat rätt ut. Jag tycker såhär; är hon med mig ska hon inte vara rädd, det finns ingen anledning till det! Därför tänker jag inte längre vara tyst då hon vrålar sådär! Är hon riktigt rädd så hon springer bort, det är en sak, då lockar man tillbaka henne. Men ska hon bara burra upp sig för ingenting, det tolererar jag inte ...

Har också fått henne att gå vid min sida i koppel, vet inte hur jag gjort? Inget lockande, inget skrik, inget klicker. Hm? Hon kanske valt det själv. Jag har börjat vara mer 'säker' på promenader, för ska Ebba välja att följa mig ska jag vara en säker o stadig person att följa. Annars är det ju inte värt det! Man har säkert spänt sig utan att man vetat om det och nu har jag slutat med det, utan att veta om det :D. Bra är det iallafall!

Har också märkt att hon är mer lugn nu och mindre vaktig (hur nu det kan komma sig då vi har valp?). Hon kan varva ned lättare och lägga sig till ro. Hon äter bättre. Har Alma att tacka! Alma är ju en hund, Ebba tyder lättare hennes signaler än matte o husses. Alma är ju en väldigt lugn hund också. Vi människor har mycket att lära ...
Så fort jag är arg eller stressad så känner Ebba av det och ränner runt i rena förvirrningen! Hon vet inte hur hon ska tackla mitt beteende. Jag behöver inte ens vara arg på henne! Jag försöker därför att inte visa för Ebba vilken (dålig) sinnesstämning jag har så hon ska slippa bli stressad själv ...

Ja, det är mycket jobb med Lebban.
Vi hörs!