Galen Ebba i koppel

Packade godispåsen och klickern i munkjackan.. Tog på Ebba kopplet o så for vi ut på en prommis. Gick finemang! Men så for husse ut o sprang, o han sprang förbi oss. DÅ vart Ebba helt mongo! Hon kastade sig i kopplet, gnällde o som grävde sig fram. Vanligtvis hade jag gormat o skrikit men inte nu. Kände mig så lugn o att jag hade kontroll över situationen. Väntade bara tills hon gav mig ett ögonkast o då: KLICK! Hon fortsatte vara odräglig men jag bara inväntade klickningsbara tillfällen :). Tillslut blev hon lite bättre. Jag pratade lugnt med henne då hon tog kontakt, gick lugnt o stilla för att inte stressa upp henne mer. Hon kastade sig ut i kopplet så mycket att godisarna kom upp igen! Såhär stressad brukar hon inte vara.. Synd om henne då hon ska bli sådär! Men hon klarar inte av att se flocken splittras, gäller mest mig o Marcus som hon räknar till närmsta flocken. Då blir hon galen. Vi ska försöka undvika sådana situationer hädanefter som hon blir stressad av. Men hon måste ändå lära sig att ta det lugnt. Då är klickern super! De säger ju att det är lugnande att äta.

Jag har insett nu att jag har en lättstressad hund, sånt tänkte jag inte på då Ebba var ny. Det säger ju sig självt att hon blir mer stressad om jag skriker åt henne och rycker i kopplet. Dessutom ska man inte skrika åt sin hund ändå, även om den tillhör en mer stresstålig ras.
Jag har också insett att om jag ska lyckas med klicker (som verkar vara bästa träningen för min hund) så får jag inte vara otålig eller på dåligt humör då vi tränar. Då förstör jag för oss båda två. Kul o inse en massa saker på vägen. Ska ju trots allt ha henne i tio år... Min gris!