Boxerrace på isen i dessa OS-tider + olycka

Jag, husse o Ebba gick skoterspåret ned till isen o där var det fritt fram - inga skotrar, människor elr hundar på långt håll. Så Ebba fick kommandot 'hopp o lek'. Hon tyckte det var en befrielse att få springa av sig, fast hon bara gått några hundra meter i koppel. Hon blir iofs alltid lika glad när man tar av henne halsbandet o säger hopp o lek.
Vi tränade motivationsinkallning på isen. Först satt husse o hindrade henne från att springa medan jag gick från henne med en snöklump i handen. Vände mig om o sa: HIIIT! Tala om att hon är snabb! När hon var framme lekte vi med snöklumpen. Sedan var det husses tur. Man ska passa på att träna inkallning då hon är lös, utan att koppla henne. Vi tränar mycket stanna också då hon är lös. Bara för att! Stanna kan vara livsavgörande i vissa situationer!
På hemvägen gick vi förbi Fatimas (Ebbas bästa vän) gård men de var inte hemma. Annars hade de lekt hejvilt!

Väl hemma bänkade vi oss framför OS o curling, Ebba lekte med sin tygknut. Rätt som det är så sätter hon sig på ullmattan under bordet o KISSAR! Hon satt så lågt hukad jämfört med när hon sätter sig ute, antagligen för att det skulle gå obemärkt förbi. Jag blev så arg så jag drog henne i nackskinnet ut på golvet. Husse gick ut med henne medan jag tog bort mattan (det är inte en liten matta vi pratar om!) och dammsög där den varit (lika bra). Jag fattar inte, ska hon inte vara rumsren nu?! Hon hade ju nyss varit ute, det hände efter 20 minuter inomhus... Hon verkar inte förstå varför matte blev så rosenrasande. Och matte förstår inte hur o när dumma Ebba ska bli rumsren...